Sekelskiftesdröm

Visionen om ett hus var drömmen om ett sekelsifteshus eller en 20-talsvilla. Romantik så det skriker om det. Gamla vackra fönster och en trädgård fylld med äppelträd som jag själv, stolt, skulle göra världens godaste äppelmos av, strunt samma att sambon inte gillar äppelmos - MIN äppelmos, gjord på VÅRA goda äpplen, skulle han nog allt tycka om. Och tänk allt annat som skulle finnas i den stora uppväxta trädgården...plommonträd, päronträd, vinbärsbuskar, hallon, rabarber...mmm...underbart.

Vi sa att om man kommer från en sekelskifteslägenhet som vi så vill man självklart ha något liknande, ja något bättre - annars är det ju inte lönt att flytta.

Vi hade pratat om vad vi tyckte var viktigt. På min önskelista stod självklart orden "gammalt" och "fruktträdgård" men viktigast för oss båda var att det skulle finnas yta och en planlösning som passade oss.

Så började vi titta runt och sekelskifteshus var visst väldigt svåra att hitta och hittade man ett så var det väldigt dyrt och dyrt att värma upp, eller så låg det helt fel på vår karta. 20-talshusen var lite lättare att hitta till ett rimligt pris men de som vi stötte på var små och hade tråkiga planlösningar.

Det tog emot att titta på ett 70-talshus, men när vi tittat på allt annat som fanns på marknaden och plötsligt sålt vår lägenhet och var tvungna att flytta ut om tre månader så sa vi: - Vi kan ju kolla, man vet ju aldrig, ju mer man har att jämföra med desto bättre borde det ju vara ju...eller?!

Med facit i hand tittade vi på många 70-talshus innan vi fann VÅRT hus. Det har inte världens snyggaste fönster eller någon stor vacker fruktträdgård men det har en bra yta att leva på och vi tror att det kan bli riktigt bra när vi fixat till det, om några år...eller så.